gïele
Ann Marie Munch
Jarkoestamme Agapeta Skifte JensenMarsvinet (Phocoena phocoena) er en lille blåsort tandhval med en hvid underside. På ryggen har den en rygfinne, som den bruger til at styre og svømme med.
Niisa (Phocoena phocoena) tungujortoq qernertortalik arfiuvoq kigutilik saamigut qanortuusoq. Qatigaaniippoq naparutaa, immami ingerlagaangami aquutaa.
Marsvinet er mindre end delfinen. Marsvinets hoved er mere rundt end delfinens og deres rygfinner har ikke samme form. Marsvin og delfiner er dog begge pattedyr, hvilket betyder, at de føder levende unger.
Niisa aarluarsummiit mikineruvoq. Niisap niaqua ammalorneruvoq naparutaalu assigiinngillat. Taamaakkaluartoq tamarmik miluumasuupput. Tassa imaappoq piaqqisarput.
Marsvinet kan blive op til 150-180 cm og veje mellem 45-90 kg. Hunnen er større end hannen. Den har 92-112 tænder. Et menneske har 32 tænder.
Niisa 150-180cm takigisilersinnaapput 45-90 kg-nik oqimaatsigilersinnaallutik. Arnaviaq angutivissamit anginerusarpoq. 92-112 miss.kiguteqartarput. Inuk 32-nik kiguteqartarpoq.
Marsvinet er et rovdyr, og den lever af mange forskellige slags fisk. Bl.a. torsk, sild og makrel. Den har brug for 5-10 kg. fisk om dagen.
Niisa nujuartaavoq kiisortoq, aalisakkat assigiinngitsut nerisarisarpai. Soorlu, saarulliit, ammassassuit makrelillu. Ullormut 5-10 kg nerisarpaat.
Normalt dykker den i 3 minutter af gangen og jager på lavt vand. Marsvinet bruger (som delfinen) ekkolokalisering til at finde sit bytte. Dvs. at den udsender lyde, som kommer tilbage og kan fortælle, hvor byttet er.
Nalinnginnaavoq piniarnermini min. pingasuni aqqaamasarnera. Niisap aarluarsuttuut akisuatitsilluni piniagassaminik ujaasisarpoq. Tassa nipimik ingerlatitsiguni nipip uternerata paasitittarpaa piniagassaa sumiinnersoq.
Et marsvin kan få unger, når den er 2-3 år gammel. Den er gravid i 11 måneder og får én unge om året. I 8 måneder dier ungen hos sin mor, dvs. den drikker mælk. Derefter er den klar til at jage selv. Marsvin kan blive op til 25 år.
Niisa 2-3-nik ukioqaleraangami piarartaarsinnaanngortarpoq. Qaammatini 11-ni naartusarpoq ukiumullu ataasiarluni piaqqisarluni. Qaammatini arfineq pingasuni piaraq miluttarpoq. Taava nammineq pinialertarpoq. Niisa ukiuni 25-ni uumasinnaavoq.
Marsvinet har været fredet i Danmark siden 1967. Det vil sige, at det ikke må jages og slås ihjel. Frem til slutningen af 1800 tallet blev marsvin jagtet for deres spæk, der blev brugt som olie til lamper.
1967-miki Danmarkimi niisa eqqissisitaanikuuvoq. Tassa piniaqqusaanngilaq toqunneqaqqusaananilu. 1800-kkut naalerneranni orsua piinnarlugu piniarneqartarnikuuvoq. Qullernut ikummatigineqartarmat.
Marsvinet er et truet dyr i den østlige del af Danmark. Det der truer marsvin allermest i dag er miljøgifte, støj under vandet og når de bliver fanget i fiskernes garn ved et uheld. Verdensmål 14 handler om, at vi skal passe godt på vores have, så marsvin og andre havdyr kan leve godt.
Danmarkip kangiatungaani niisa nungutaanissaminut aarlerinartorsiorpoq. Mingutsitsineq, immap iluani nipiliorneq aamma aalisartut qassutaannut napitittooraangatanungutaanissaannut aarlerinermut tunngaviunerpaajuvoq. Nunarsuarmioqatigiit anguniagaanni nr 14 isumaqarpoq imarput paarissagipput niisap uumasullu allat imarmiuneq angunngitsumik uumaffiginiassammassuk.
Der lever over 30.000 marsvin i Danmark og i Lillebælt findes verdens tætteste koncentration af marsvin. Her kan man ofte spotte marsvin. Ser du en stor flok måger kredse over vandoverfladen, er der også chance for at se marsvin.
Danmarkimi niisat 30.000-put. Lillebæltemi nunarsuarmi tamaani amerlanerpaajullutik. Tassani takuneqarajuttarput. Naajat amerlasuut kaaviiaartut takugukkit taava niisamik takunissat ilimagissavat.
På Middelfart Museum kan du se en udstilling om marsvin og marsvinets historie i Lillebælt. Har du set et marsvin eller andre hvaler?
Middelfartip katersugaasiviani Lillebæltimi niisat oqaluttuassartaat pillugu saqqummersitat takusinnaavatit. Niisani imartani allani takunikuuit?
Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Govvá/ Guvvieh/ Nuotraukos/ Fotod/ Bil/ Photo:
S1: Bas Kers - flickr.com
S4: Ecomare - commons.wikimedia.org
S6: ©passportocean.com
S8: Travis - flickr.com
S10: Lars Laursen - ndla.no
S12: Science Photo Library - ndla.no
S14+20: ?
S16: Johannes Mølgaard, Illustreret Tidende - 1883
S18: Globalgoals.org
S22: Middelfart Kommune
Læs mere på:
www.middelfart-museum.dk